Billnäs

Billnäs
Pinjainen (finska)
Tätort
Svartån i Billnäs år 2014
Svartån i Billnäs år 2014
Land Finland Finland
Landskap Nyland
Kommun Raseborg
Församling Karis-Pojo svenska församling och
Pohjan suomalainen seurakunta
Koordinater 60°5′7″N 23°38′32″Ö / 60.08528°N 23.64222°Ö / 60.08528; 23.64222
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Geonames 660692
Billnäs läge i Nyland
Red pog.svg
Billnäs läge i Nyland

Billnäs (fi: Pinjainen) är en bruksort, tätort och stadsdel i Pojo, Raseborgs stad, Finland.[1] Billnäs är belägen vid Kungsvägen och Svartå å väster om Karis. Billnäs hör tillsammans med Pojos övriga bruk till Finlands nationallandskap.[2] Billnäs grundades 1641 då bergmästaren Carl Billsten fick privilegierna att driva bruket vid Karisån.[3]

Billnäs heter Pinjainen på finska, men namnformen Billnäs används även av de finskspråkiga när man talar om den forna bruksortens äldsta delar vid Hammarsmeds- och Bruksvägen, som har välvårdade bruksbyggnader att bese.

De äldsta bostads- och ekonomibyggnaderna är från 1700-talet. Billnäs har tilldelats Europa Nostra-priset för vårdandet av dessa. Bruksgården Villa Billnäs är belägen i Billnäs.

Etymologi

Billnäs ersatte namnet Skavistad på 1600-talet. Billnäs bruk fick sitt namn av brukets grundare Carl Billsten.[4] Till Skavistad bol (skatteenhet) i Pojo socken hörde byarna Pentby, Forsby, Gammelby, Åminne, Estböle på ena sidan om Svartå å, samt Skogäng, Klinkbacka och Lillfors på den andra sidan.[källa behövs]

Billnäs bruk

Billnäs bruk 1879

På och omkring Skavistad där Billnäs bruk grundades år 1641 hade det sedan medeltiden funnits bebyggelse. Vattenkraften hade i sekler använts för kvarnar som uppfördes på bägge sidor om forsen.[källa behövs]

Carl Billsten, tillhörande en tysksvensk släkt, erhöll 1641 rätt av den svenska kronan att grunda ett järnbruk i Billnäs. Han uppförde två stångjärnshamrar vid det 6-7 meter höga vattenfallet i Billnäs och en masugn vid forsen i Landsbro i Karis. Bergmästaren och brukspatronen Billstens gärning var av central betydelse under begynnelsen av Finlands industrihistoria. Han grundade också Fagervik bruk 1646 och sonen Carl Billsten d.y.(fi) grundade Skogby bruk 1682.[5][6]

Billnäs och Fagervik bruken övergick 1723 till släkten Hising, adlad Hisinger. Familjen kom från Köping i Västmanland, och var ursprungligen från ön Hising i nuvarande Göteborg. Det var bröderna Johan Wilhem och Michael Hising, verksamma i Stockholm, som övertog verksamheten. Billnäs bruk drabbades svårt under Stora nordiska kriget, samt av en stor eldsvåda 1775 och en ödeläggande översvämning 1782, men byggdes alltid upp på nytt.[5][6]

På Billnäs tillverkades fram till slutet av 1800-talet endast stångjärn, knippjärn och i mindre skala manufaktursmiden. Åren 1888-90 anlades en spadfabrik och en verktygsfabrik, vilkas alster (spadar, skyfflar, hackor, högafflar, grepar, yxor m.m.) snart överflyglade den äldre produktionen; stångjärnstillverkningen upphörde 1904. Under 1800-talets tre sista decennier var Billnäs landets viktigaste järnbruk.[5]

År 1898 förändrade ägaren, brukspatronen Fridolf Leopold Hisinger, bruket till ett aktiebolag.[7] I början av 1900-talet lades hammarverken ner och man koncentrerade sig på manufaktursmide. [5]

År 1909 inleddes fabrikationen av möbel och skafttillverkningen i större skala, och sågen flyttades ca 300-400 m uppströms. Till bruket tillhörde i början av 1900-talet även 1 200 hektar mark, samt ett stort byggnadsbestånd i Billnäs för de cirka halvtannat tusental personer som var beroende av Billnäs bruk för sin försörjning.[5][8]

Billnäs Bruks Aktiebolags aktiemajoritet övergick åren 1918–1920 till Oy Fiskars Ab och ändrade 1935 namn till O.Y. Billnäs A.B. År 1970 slutade man tillverka kontorsmöbler i Billnäs. Fiskars verksamhet i den äldre industrimiljön i Billnäs upphörde i huvudsak 1989, då en stor del verksamheten flyttades till nya lokaler cirka en halv kilometer bort, mot Karis. Den sista industrin i gamla Billnäs kom att avvecklas år 2002, då även produktionsverktygsfabriken Tooling flyttades i anslutning till saxfabriken.[5][6]

Den gamla bruksmiljön i Billnäs ingår, tillsammans med andra bruksmiljöer i före detta Pojo kommun i Raseborg under namnet Pojo bruk, i ett av Finlands 27 nationallandskap utsedda 1992.[2]

Nutid

På Billnäs bruks område erbjuds uppköpsmöjligheter, restaurang- och caféverksamhet samt inkvarteringsmöjligheter.[9]

Åren 1999-2009 ordnades festivalen Faces vid Billnäs bruk.

Friluftsleden Kulturvallen mellan Pumpviken i Karis och Billnäs bruk öppnades sommaren 2021 med skyltar skrivna av historiker Kim Björklund och Aapo Roselius(fi).[10][11]

Den medeltida vägsträckan Kungsvägen från Åbo till Viborg löper genom Billnäs bruk parallellt med Karisån (även kallad Svartån).[12]

Personer med anknytning till Billnäs

Se även

Källor

  1. ^ ”Billnäs”. Uppslagsverket Finland (uppslagsverket.fi). https://uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Billnaes. Läst 20 januari 2022. 
  2. ^ [a b] ”Miljo > Nationallandskapen” (på sv-FI). www.ymparisto.fi. https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Landskap/Nationallandskap. Läst 24 januari 2022. 
  3. ^ ”Bruksmiljöerna i Pojo”. kulturmiljo.fi Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY. Museiverket. http://www.kulturmiljo.fi/read/asp/rsv_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=888. Läst 3 oktober 2022. 
  4. ^ ”Billnäs, Pojo - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/1198/billnas-raseborg/. Läst 3 oktober 2022. 
  5. ^ [a b c d e f] Billnäs i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  6. ^ [a b c] Tegengren, Helmer (1949). Billnäs Bruks historia (1641-1941) 
  7. ^ Hisinger, Fridolf Leopold i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  8. ^ Reuter, Jonatan, Industrisamhällen på landsbygden (s. 193-220). Det svenska Finland 1. Helsingfors 1919-1921, s. 204-207.
  9. ^ ”Billnäs bruk”. Visit Raseborg. https://www.visitraseborg.com/sv/se-och-upplev/slott-och-bruk/billnas-bruk/. Läst 3 oktober 2022. 
  10. ^ ”Billnäs nya friluftsled och pontonbro öppnades 1.7.2021”. Raseborg. 1 juli 2021. https://www.raseborg.fi/billnas-nya-friluftsled-och-pontonbro-oppnar-172021/. Läst 3 oktober 2022. 
  11. ^ ”Billnäs nya friluftsled Kulturvallen och pontonbron över ån”. Visit Raseborg. 6 juli 2021. https://www.visitraseborg.com/sv/billnas-nya-friluftsled-kulturvallen-och-pontonbron-over-an/. Läst 18 oktober 2022. 
  12. ^ ”Kuninkaantien matkailukartta – Kuninkaantie”. www.kuninkaantie.info. https://www.kuninkaantie.info/sv/kuninkaantien-matkailukartta/. Läst 20 oktober 2022. 

Vidare läsning

Externa länkar

  • billnas.fi, Billnäs bruks hemsida
  • Karta över Friluftsleden kulturvallen, visitraseborg.com
v  r
Raseborg
Stadsdelar
Billnäs · Bromarv · Ekenäs · Fiskars · Karis · Pojo · Snappertuna · Svartå · Tenala
Raseborg 1965 (finska)
Före detta kommuner
Skärgårdsställen
Kommunikation
Kustbanan Åbo–Helsingfors · Hangöbanan · Riksväg 25 · Stamväg 52 · Stamväg 51 · Skåldö landsvägsfärja
Byggnader och
anläggningar
Ekenäs rådshus · Svartå slott · Villa Skeppet
Kyrkor
Sevärdheter
Museum
Organisationer
Historia